Lukas i Stavanger

Brointch checkar in. (på martin & henkes begäran) Jahopp! Då har det gått mer än 1 vecka sen jag packade ner "mitt liv" i två alldeles för stora och tunga väskor och tog flyget med Bengan över gränsen till Norge. Trivs jag?..... hmmmmmmm... Ja det gör jag, skulle nog inte klara av likadant boende med 9 tjejer, ni tjejer förstår nog. Även om de dyker upp lit småtjafs och irritationer så går det över. Vi är ändå 9 pers på en väldigt liten lägenhet, vi har inte ens 10 kvadratmeter själv så man kan inte förvänta sig att det bara kan gå enligt en persons regler eller önskningar. Typ att min perfektionism ska följas till punkt och pricka av alla.. den har typ lagts ner. Var ingen idé att kämpa för ett rent boende. Fast om jag skulle jobba med det, att gå hemma hela dagarna och hålla rent, diska, laga mat osv. Skulle tjäna mest av alla! Igår var alltså jobbnarkomanen Lukas och hans högra hand Martin ute. Mötte dom precis innan dom gick ner till stan när jag och Danne slutade jobbet, att dom kom hem var ju ett under. Eftersom Lukas tydligen hade somnat på 5 olika ställen under kvällen, men de va väl tur att Martin tog sitt ansvar och plockade hem pojken! Men ikväll är det alla vi andras tur att förtära alkohol, jag, Henke och Daniel var på "systemet" och köpte vin tidigare idag. Vi köpte nog det absolut billigaste vinet som fanns. Personer med pengar frågade personalen om de sötaste, torraste eller fruktigaste vinet medans vi ville fråga vilket vin som hade högst alkoholhalt för billigaste peng, men ingen av oss vågade fråga. Men vi kom iallalfall hem med en fin flaska rosé! Känner att det här inlägget inte bidrar till så mycket för er som läser, ingen aning om VILKA som läser. Om päronen där hemma läser detta passar jag på ett hälsa. Det är alltså jag som är Elina Brynk och jag lovar att jag tar hand om pojkarna, men tror dom är bättre på att ta hand om mig, jag har 9 beskyddare, 9 storebrorsor. (nu skulle jag lägga upp en bild här men tydligen har blogg.se lagt ner den funktionen för tillfället..)